About Us - World Jewish Congress

כל ישראל ערבים זה לזה

"All Jews are responsible for one another"

Vår agenda

Agendapunkterna nedan är de viktigaste frågorna för att säkra ett rikt och levande judiskt liv i Sverige idag och i framtiden. 

Kort om World Jewish Congress nordiska kontor
World Jewish Congress (WJC) är en internationell demokratisk organisation som representerar mer än 100 judiska församlingar över hela världen. Medlemsförsamlingarna väljer WJC:s ledarskap och politiska inriktning i demokratiska val vart fjärde år. De nordiska judiska församlingarna i Sverige, Norge, Danmark och Finland i det nordiska kontorets ansvarsområde och är röstberättigade i WJC. Judiska Centralrådet (JC), en sammanslutning av Sveriges judiska församlingar. WJC JC har ett nära samarbete och de frågor som WJC driver i Sverige syftar alltid till att stötta JC och den judiska gruppen i Sverige. 

Omskärelse/Brit milah
Frågan om omskärelse har länge diskuterats i Sverige och då och då lyfts frågan politiskt. WJC understryker, i enlighet med JC, att ett förbud mot icke medicinsk motiverad omskärelse för pojkar före 18 års ålder i praktiken skulle innebära att det blir omöjligt att leva ett judiskt liv i Sverige. Omskärelse av pojkar ska ske på den åttonde levnadsdagen. Icke omskurna pojkar kan inte bli bar mitsva vid 13 års ålder och kan inte heller räknas vid gudstjänster. Ett förbud innebär alltså att pojken inte kan delta i judiskt liv och omöjliggör formandet av en naturlig judisk identitet. WJC står bakom nuvarande svensk lagstiftning. Enligt lagen måste leg. läkare eller leg. sjuksköterska och specialbehöriga personer som övervakas av hälsomyndigheterna genomföra omskärelse av pojkar. Läs mer längre ner.

Judisk skola
Tillgång till judisk skola är oerhört viktigt för judiska barns möjlighet att bevara och utveckla sin kultur och identitet. Förbud eller begränsningar av konfessionella friskolor har diskuterats i den svenska debatten. Även om de judiska skolorna inte är konfessionella kan ett sådant regelverk starkt begränsa de judiska skolorna i Sverige och eventuell nyetablering av de samma. I Sverige finns endast två judiska skolor, Hillelskolan i Stockholm och Alexandraskolan i Göteborg. WJC anser, i likhet med JC, att en ny skolform för de nationella minoriteterna bör etableras. En skolform för nationella minoriteter skulle göra det möjligt för de den judiska gruppen att själva definiera vad som är konfessionellt i deras kulturarv, i enlighet med Artikel 5 i Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter som medför denna rätt till självdefinition. Läs mer längre ner.

Särskild strategi mot antisemitism och stärkande av judiskt liv i Sverige
Att antisemitism är ett problem i det svenska samhället har på senare tid påvisats av flertalet studier[1]. Trenden måste brytas. Antisemitism skiljer sig från rasism i så stor utsträckning att den ofta faller bort om den adresseras inom ramen för rasism generellt. Sveriges regering bör därför skapa och implementera en särskild nationell strategi mot antisemitism som är separat från den nationella strategin mot rasism. Strategin mot antisemitism bör baseras på IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism och dess elva exempel, som Sveriges regering ställde sig bakom i januari 2020. Strategin bör fokusera på att motverka antisemitism i utbildningsväsendet, öka kunskapen om judar och judiskt liv i det svenska samhället samt öka medvetenheten om antisemitiska hatbrott inom rättsväsendet. Läs mer längre ner.

Säkerhet till judiska institutioner
För att medlemmar tryggt och säkert ska kunna besöka judiska institutioner tvingas de judiska församlingarna i Sverige avsätta 25–50% av medlemsavgifterna på säkerhetsåtgärder. WJC anser, i likhet med JC, att staten bör garantera ett årligt bidrag till JC för att bekosta säkerhetsvakter vid de judiska församlingarna och judiska förskolor/skolor samt en nationell stödfunktion för de judiska församlingarnas säkerhetsarbete. WJC och JC anser även att polisen bör ta ett större ansvar för att garantera säkerheten vid judiska institutioner i Sverige. Läs mer längre ner.

Israel
Staten Israels har en central ställning för judisk identitet för judar runt om i världen. Israel har samma rätt som andra stater till fred, säkerhet, stabilitet och välstånd och är ett demokratiskt land där alla medborgare uppbär samma mänskliga rättigheter och samtliga religiösa och etniska minoriteter skyddas av israelisk lag. Läs mer längre ner.

Kampen mot antisemitism internationellt
En rad viktiga positioner kommer att innehas av Sverige under de närmaste åren (ordförandeskap för OSCE 2021, ordförandeskap för IHRA 2022 och ordförandeskap för EU första halvåret 2023). Sverige kan använda dessa momentum för att spela en ledande roll när det gäller att initiera, följa upp och övervaka ett antal initiativ. Läs mer längre ner.

Brit mila (omskärelse)

WJC:s hållning
WJC understryker, i enlighet med Judiska Centralrådet, att ett förbud mot icke-medicinsk motiverad omskärelse för pojkar före 18 års ålder i praktiken skulle innebära att det blir olagligt att leva ett judiskt liv i det land förbudet gäller. Ett sådant förbud omöjliggör därmed judiskt liv i landet. Eftersom vi judar omskär våra söner på den åttonde dagen är det inte möjligt att resa någon annanstans. Dessutom skulle ett förbud ses som en mycket kraftig markering mot den judiska minoriteten.

Vem omskär sina söner?
Omskärelse (brit mila) av pojkar vid den åttonde dagen praktiseras av så gott som alla judar i världen oavsett religiös inriktning, även helt sekulära judar omskär till väldigt stor del sina nyfödda söner. Till exempel är nästan alla nyfödda judiska män i Israel, uppskattningsvis 99% av judiska män i Storbritannien och Nordirland och 98% av judiska män i USA omskurna. Omskärelse är också en viktig del av islam. I många länder, exempelvis USA och Australien förekommer omskärelse i stor utsträckning bland män som inte är judar eller muslimer. [2]

Vetenskap och rekommendationer
World Health Organization (WHO) rekommenderar omskärelse för män[3]. Manlig omskärelse är en av de mest utbredda medicinska företeelserna i världen, över 1/3 av jordens manliga befolkning är omskurna. Amerikanska barnläkarföreningen anser att "hälsofördelarna med omskärelse av nyfödda pojkar är större än riskerna, men fördelarna är inte tillräckligt stora för att rekommendera generell omskärelse av alla nyfödda pojkar”.[4] 

Vad betyder brit mila inom judendom?
Omskärelse är en viktig komponent i judendomen. Toran, de fem Moseböckerna, säger tydligt: ”Detta är mitt förbund, som du ska hålla [...] Du ska omskäras i köttet av din förhud, och det ska vara ett tecken på förbundet mellan mig och dig. Den som är åtta dagar gammal bland er ska omskäras ” (1 Mos 17) 10–12). 

Traditionen att omskära sina sönder på åttonde dagen går tillbaka tusentals år och är ett sätt att upprätthålla judisk identitet. Judar har under årtusenden blivit förföljda eftersom man omskurit sina söner, trots dessa förföljelser har judar aldrig vacklat på beslutet att omskära sina söner. Det rör sig alltså inte enbart om ett religiöst påbud, utan är i lika hög grad en judisk identitetsmarkör oavsett om man är religiös eller inte.

Handlingars och omskärelsens betydelse inom judendomen
Judendom är baserat på det vi gör, handlingar och inte tro. Det vi gör, våra mitsvot (våra påbud och förbud enligt Toran) är det som är centralt. Omskärelse är en mitsva (ett påbud) som judar religiöst är ålagda att utföra. Omskärelse är därför ett nödvändigt element för mannens judiska identitet. Icke-omskurna pojkar, till exempel, kanske inte kallas till Toran och kan inte fira en bar mitsva (judisk konfirmation) på sin 13-årsdag. Omskärelse är också nödvändig för konvertering till judendomen, eftersom det betyder medlemskap i det judiska folket.

Varifrån kommer omskärelsemotståndet?
De ifrågasättanden mot omskärelse som dyker upp då och då kommer inte inifrån den judiska gruppen eller de män som själva är omskurna. Ifrågasättandena kommer istället från delar av majoritetssamhället. Judendomen är inte en missionerande religion, vi anser därför inte att alla bör omskära sina söner. Det är inte heller av största vikt för oss att du som läser tycker omskärelse är något att rekommendera för alla. Det vi önskar är att du inser att ett förbud skulle få långtgående konsekvenser för den judiska gruppen i Sverige. Du kan till och med vara emot omskärelse men inse att det är oerhört viktigt för oss och därför inte aktivt förbjuda det.

Vill WJC ändra svensk lag?
Nej, precis som Judiska Centralrådet vill vi inte ändra svensk lag. År 2001 reglerades hur och när omskärelse får göras i Sverige genom en särskild lag som tagit hänsyn till såväl religionsfriheten, judars ställning som nationell minoritet och den medicinska

vetenskapen. Enligt lagen måste leg. läkare eller leg. sjuksköterska och specialbehöriga personer som övervakas av hälsomyndigheterna genomföra omskärelse av pojkar. WJC och Judiska Centralrådet står bakom denna lagstiftning.

Läs mer om brit milah på Judiska Församlingen i Stockholms hemsida.

Judisk skola

WJC:s hållning
Tillgång till en judisk skola är oerhört viktigt för judiska barns möjlighet att bevara och utveckla sin kultur och identitet. Att lära unga judar att veta vad det innebär att vara jude och att känna glädje och stolthet i judendom är bland det viktigaste för det judiska folkets framtid. Policydokumentet är en sammanfattning av Judiska Centralrådets (JC) remissvar rörande ”Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet" (SOU 2019:64).

Utredningen om konfessionella skolor
WJC är, liksom JC, starkt kritiskt till flera av de förslag som utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet lägger fram i betänkandet. WJC anser, i linje med JC, att en ny definition av konfessionella inslag och etableringsstopp för konfessionella skolor innebär att det blir omöjligt att driva och växa judiska skolor i Sverige. Sverige kommer därför inte att leva upp till intentionerna i den svenska minoritetslagstiftningen och Sveriges åtaganden i enlighet med Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Ramkonventionen).

De judiska skolorna i Sverige
De nuvarande skolorna med judisk profil i Sverige är Hillelskolan i Stockholm (grundad på 1950-talet) och Alexandraskolan i Göteborg (grundad 2002). Förskoleverksamhet med judisk profil finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Är de judiska skolorna konfessionella?
Skolornas syfte är att ge sina elever grundläggande kunskaper i judisk kultur, historia och religion vilket ska bidra till att eleverna kan forma en judisk identitet i sin svenska minoritetskultur. Skolornas verksamhet är väsensskild från så kallade jeshivor (konfessionella skolor enligt den judiska kulturen) där undervisningen utgår från religiösa texter. De nuvarande skolorna med judisk profil har aldrig uppfattats av vare sig föräldrar eller huvudmän som konfessionella (undersökningar som gjorts på de judiska skolorna visar att över 80 procent av föräldrarna uppfattar sig själva som sekulära och att både föräldrar såväl som huvudmän anser att de judiska skolorna är icke-konfessionella).

Judiska helger firas inte som kristna helger. Judiska helger uppmärksammas bland annat genom att böner läses över ljus och mat. Att utesluta dessa delar skulle göra det mycket svårt att undervisa om det judiska kulturarvet då det inte skiljer mellan kultur och religion på samma vis som det kristna kulturarvet. I en judisk kontext ses böner som traditionella och ofta utan religiös koppling på samma vis som kristna kan sjunga psalmer på en julfirande eller sommaravslutning utan att det ses som en religiös handling. [5]

Minoriteters rätt att avgöra vad som är kultur
JC och WJC anser att den judiska gruppen måste, som nationell minoritet, själva kunna definiera vad som är religion och vad som är kultur och identitet. Artikel 5 i Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter medför denna rätt till självdefinition.

Konsekvenser av förbud mot konfessionella skolor
JC och WJC ser idag att intresset för skolor med judisk profil ökar bland Sveriges judar. Om förbud av nyetablering av konfessionella skolor skulle genomföras skulle detta medföra att det skulle bli väldigt svårt att öppna en ny judisk skola i till exempel Malmö, något som i sin tur inte kan ses som förenligt med det allmännas ambition om att stärka förutsättningarna för judiskt liv i staden.

En ny skolform
WJC och JC anser att en ny skolform för de nationella minoriteterna skulle göra det möjligt för de nationella minoriteterna att själva definiera vad som är konfessionellt i deras respektive kulturarv, då skulle inte Sverige agera i strid med intentionerna i den svenska minoritetslagstiftningen samt Sveriges åtaganden enligt Ramkonventionen. En sådan ordning skulle även göra det möjligt att även i framtiden driva judiska skolor i Sverige.

Strategi mot antisemitism och stärkande av judiskt liv

WJC:s hållning:
Sveriges regering bör skapa och implementera en särskild nationell strategi mot antisemitism som är separat från den nationella strategin mot rasism. Antisemitismens grundorsaker är ofta komplicerade att åtgärda på ett konstruktivt och effektivt sätt, och faller allt för ofta bort om antisemitism adresseras inom ramen för rasism generellt. Precis som andra grupper som utsätts för rasism och fördomar kan judar betraktats som underlägsna, men judar framställts samtidigt ofta som starka, överlägsna och maktfulla. Klassiska antisemitiska tankegods inkluderar idéer om judar som de rika, de som styr media och de som i det fördolda styr världen. Det finns även nutida uttryck för antisemitism som är associerade med Israel-Palestinakonflikten. Dessa har direktpåverkan på det dagliga livet för svenska judar genom exempelvis sammanblandning av judar och den israeliska regeringens politik.

Många har förenklade idéer om judar och judendom, trots att judar har varit en del av det svenska samhället sedan 1700-talet. För att motverka antisemitism och vanligt förekommande fördomar mot judar är det viktigt att Sveriges befolkning får mer kunskap om det judiska livet i Sverige idag, den judisk-svenska historien, samt den mångfald som finns bland judar i Sverige. Antisemitism kan lättare få fäste i en kontext där det saknas kunskap om svenska judar och judendom.

Flera rapporter under de senaste åren[1] visar tyvärr på samma tendens. Antisemitism i det svenska samhället existerar, anpassar sig, byter form och maskerar sig som politik, religionskritik eller konspirationsteorier. Oavsett varifrån de antisemitiska åsikterna kommer utgör de en fara för judar, men även för samhället i stort. Förekomsten av antisemitism är som ett lackmuspapper: finns antisemitism finns även andra fördomar, intolerans och icke-demokratiska ideologier.

IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism
Strategin mot antisemitism bör på lämpligt sätt inkludera IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism och dess elva exempel, som Sveriges regering ställde sig bakom 2020. IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism är en etablerad definition som rekommenderas av EU och den adresserar samtliga nutida uttryck av antisemitism. Det är avgörande att all form av antisemitism motverkas och bekämpas, oberoende av vem som uttrycker den eller vilka motiv som ligger bakom.

I skapandet av en handlingsplan mot antisemitism och stärkande av judiskt liv bör den av EU utgivna och rekommenderade handboken för praktisk tillämpning av IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism användas med tillhörande checklistor för konkreta åtgärder lokalt.

Innehåll i strategin
En strategi mot antisemitism bör ha som mål att motverka samtliga nutida uttryck för antisemitism och inleda ett tidigt förebyggande arbete. Strategin bör innehålla följande punkter:

1.     Skapa en kunskapsbas om relevanta nutida uttryck av antisemitism och fungerade åtgärder

2.     Proaktivt motverka antisemitism i svenska skolor

3.     Belysa mångfalden i det judiska livet och judisk historia i Sverige

4.     Öka medvetenheten inom rättsväsendet om antisemitiska hatbrott

5.     Tillsätta en nationell samordnare mot antisemitism

1.     Skapa en kunskapsbas om relevanta nutida uttryck av antisemitism och fungerade åtgärder
Forskning om antisemitism, var den finns, hur den bäst förstås och bekämpas bör prioriteras. WJC föreslår att regeringen förbinder sig att:

  • allokera ett substantiellt anslag för forskning inom antisemitism som kan sökas av olika institutioner flera år framåt.
  • ge Forum för Levande Historia ett tydligare uppdrag att “vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans, mänskliga rättigheter och motverka antisemitism med utgångspunkt i Förintelsen.” Som en konsekvens av detta även ge Forum för Levande Historia i uppdrag att vara en kunskapsbank för antisemitism genom att samla och sprida forskning om antisemitism.

2.     Proaktivt motverka antisemitism i svenska skolor
I den svenska skolan döljer judiska elever och lärare sin identitet för att undvika trakasserier, och svenska lärare vittnar om att elever vägrar att delta i undervisningen om judendom och Förintelsen, samt att de saknar verktyg för att hantera antisemitism i skolmiljön. Lärare berättar vidare att många skolor inte tar antisemitiska incidenter allvarligt nog och att lärare och skolledning har problem att identifiera antisemitiska kommentarer och handlingar eftersom de inte känner till antisemitiska kodord eller konspirationsteorier.

Skolan är en av våra viktigaste institutioner för att fostra våra barn demokratiskt. Alla svenska barn, oavsett bakgrund, har skolplikt. Därför anser WJC att skolan bör prioriteras för att motverka och bekämpa antisemitism. Sveriges regering bör förbinda sig att göra en genomlysning av skolor i alla Sveriges kommuner för att få förståelse för hur antisemitismen yttrar sig och var den återfinns.

WJC föreslår att regeringen förbinder sig att:

  • göra en genomlysning av skolor i alla Sveriges kommuner för att kartlägga förekomsten av antisemitism och dess uttryckssätt. IHRA:s arbetsdefinition bör vara utgångspunkten för vad som definieras som antisemitism.
  • utifrån kunskapsbasen skapa en åtgärdsplan för att i ett tidigt skede identifiera och motverka antisemitism. Åtgärdsplanen bör prioritera att lärare och skolpersonal utbildas och får verktyg att kunna identifiera och motverka antisemitism med utgångspunkt i IHRA:s arbetsdefinition.

3.     Belysa mångfalden i det judiska livet och judisk historia i Sverige
Avsaknaden av kunskap om den svensk-judiska gruppen, dess bidrag till det svenska samhället och att det framför allt är stereotypa berättelser om judar som finns i skolundervisningen: den ortodoxe mannen i Jerusalem och Förintelseoffer gör att judar lättare uppfattas som ”den andre”. Stereotypisering av judar och bristen på kunskap om den svensk-judiska gruppen är därför en grogrund som möjliggör att konspirationsteorier får fäste. Inom ramen för studier i nationella minoriteter och judendom bör svenska judar och deras naturliga roll i det svenska samhället lyftas fram som relevanta nutida representanter för den judiska minoriteten och dess mångfacetterade kultur. 

WJC föreslår att Regeringen ger Skolverket i uppdrag att:

  • se över läromedel så att den svensk-judiska gruppen, dess historia och kultur representeras mångfacetterat för att motverka generaliseringar.

4.     Öka medvetenheten inom rättsväsendet om antisemitiska hatbrott
Antisemitiska motiv kan vara svåra att identifiera och bekämpa om inte rättsväsendet har entydlig definition av antisemitism. Huruvida ett anmält brott idag anses ha ett antisemitiskt motiv eller inte kan idag bero på de individer som tar emot och utreder anmälan. Polis, åklagare och andra relevanta instanser för rättskipning bör därför använda en konsekvent och tydlig definition av antisemitism i det dagliga arbetet.

WJC föreslår att:

  • Polis och Åklagarmyndighet antar IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism som vägledande vid bedömning av antisemitiska hatbrott.

5.     Tillsätta en nationell samordnare mot antisemitism
Sveriges regering bör tillsätta en nationell samordnare mot antisemitism. Samordnaren bör ha full överblick över allt förebyggande arbete mot antisemitism i Sverige. Samordnaren bör även kunna koordinera samtliga aspekter av förebyggande arbete och insatser mellan departement.

WJC föreslår att:

  • Sveriges regering tillsätter en nationell samordnare mot antisemitism placerad på Regeringskansliet. 

Säkerhet till judiska institutioner

WJC:S hållning:
WJC ställer sig bakom ”hemställan om medel för säkerhetspersonal till de judiska församlingarna och till säkerhetshöjande installationer vid Judiska församlingen i Malmö” som initierats av Judiska Centralrådet och skickades till Kulturdepartementet 7 maj 2020.

WJC anser att staten bör garantera ett årligt bidrag till Judiska Centralrådet för säkerhetsvakter vid de judiska församlingarna och judiska förskolor/skolor samt en nationell stödfunktion för de judiska församlingarnas säkerhetsarbete. WJC anser även att polisen bör ta ett större ansvar för att garantera säkerheten vid judiska institutioner i Sverige, antingen genom tydligare direktiv till Polismyndigheten, eller att regeringen tar initiativ till att ändra lagstiftningen så att judiska objekt klassificeras som skyddsobjekt enligt skyddslagen.

Säkerhetsarbetet
De judiska församlingarna har under flera år haft säkerhetsvakter anställda för att skydda judiska församlingar, judiska förskolor och skolor eftersom likande judiska institutioner varit utsatta för attentat i Europa. Vid de judiska församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö finns därför professionella säkerhetsvakter anställda. Dessa vakter är en förutsättning för att kunna bedriva judiska skolor/förskolor och församlingsverksamhet. Utöver de professionella vakterna hjälper många frivilliga till med säkerhetsarbetet. Ett normalår bidrar frivilliga med en bra bit över 10 000 arbetstimmar för att skydda judiska institutioner i Sverige.

Säkerhetskostnader
I dag tvingas judiska församlingar i Sverige lägga mellan 25 och 50 procent av medlemsavgifterna på säkerhet. Säkerhetskostnaderna för de judiska församlingarna uppgår sammanlagt till ca 15 miljoner/år. Kostnader för säkerhetsvakter uppgår till 8,6 miljoner kronor årligen. (4,3 miljoner belastar Stockholms judiska församling, 2,3 miljoner belastar Göteborgs judiska församling och Malmös judiska församling 2 miljoner kronor årligen). Utbildning, säkerhetsinstallationer i fastigheter och stöd till de mindre judiska församlingarna/föreningarna i Sverige bekostar de judiska församlingarna med ytterligare ca 6 miljoner årligen. Trots stora insatserna från judiska organisationer förekommer det att planerade arrangemang såsom kulturkvällar eller ungdomsutbildningar ställs in på grund av att resurser för säkerhet saknas.

Säkerhetsrisker i Sverige
Internationella undersökningar har visat att Sverige är ett högriskland för terrorattentat mot judiska institutioner. De främsta hoten mot judar i Sverige finns när man träffas i grupp i judiska institutioner, då är det lätt att identifiera judar. De största säkerhetshoten kommer främst från våldsbejakande islamister och den högerextrema miljön.

Statens ansvar för säkerhet internationellt
I de flesta länder med en liknande hotbild mot judar tar staten ett betydligt större ansvar. I Norge och Danmark bevakas synagogor och judiska skolor av polis och/eller militär dygnet runt. De får även ett årligt bidrag till sina egna säkerhetsorganisationer. Detsamma gäller i länder som Tyskland, Österrike, Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Holland, Storbritannien och Frankrike. Även i Finland har de judiska institutionerna dagligt skydd av polis trots att hotbilden mot judar är betydligt mindre där än i Sverige. I Sverige förekommer polisbevakning endast vid speciella händelser.

Hotbild mot andra religiösa och etniska grupper
Den judiska befolkningens säkerhetssituation liknar inte hoten som andra religiösa eller etniska grupper upplever. Utan att förringa hoten mot andra minoriteter så finns det inte några andra minoriteter som är hotade av statsunderstödda internationella terroristorganisationer på samma sätt som den judiska befolkningen.

WJC föreslår Kulturdepartementet att:

  • implementera förslagen enligt “hemställan om medel för säkerhetspersonal till de judiska församlingarna och till säkerhetshöjande installationer vid Judiska församlingen i Malmö”.

Israel

WJC:s hållning
WJC betonar staten Israels centrala ställning för judisk identitet för judar runt om i världen. WJC motarbetar alla nationella och internationella försök att delegitimisera staten Israel samt alla försök att förneka Israels rätt att existera som en judisk stat. Israel ska behandlas som alla andra stater i världssamfundet. Israel har samma rätt som andra stater till fred, säkerhet, stabilitet och välstånd. Israel är ett demokratiskt land där alla medborgare uppbär samma mänskliga rättigheter och samtliga religiösa och etniska minoriteter skyddas av israelisk lag.

Jerusalem
Jerusalem är Israels huvudstad. I 3000 år har det funnits judisk närvaro i Jerusalem.

Judar och Israel
Judar runt om i världen har en nationell, historisk, religiös, spirituell och kulturell koppling till staten Israel och dess huvudstad Jerusalem. Det är avgörande för judiskt liv och för judar över hela världen att kunna bosätta sig och besöka Israel. Judiskt liv runt om i världen är beroende av israeliskt välstånd.

WJC arbetar kontinuerligt för att engagera den judiska diasporan med olika delar av det israeliska samhället.

Israels rätt att försvara sig
Som en suverän stat har Israel rätt att försvara sina gränser, detta gäller även mot hot från aktörer som finansieras och/eller stöds av Irans islamiska revolutionskår, exempelvis terroristorganisationen Hizbollah.

WJC anser att Hamas måste hållas fullt ansvarigt för våldet från Gazaremsan. I nästan 20 år har israeliska medborgare i södra Israel beskjutits av missiler från Hamas och andra terroristorganisationer på Gazaremsan. Israeliska medborgare har tvingats att leva under en ständig hotbild vilket skapat en ohållbar livssituation.

Tvåstatslösningen
WJC stöder principen om "två stater för två folk", med Israel som det judiska folkets nationalstat och Palestina som det palestinska folkets stat. För att ett fredsavtal ska uppfattas som legitimt och därmed kunna uppnå en varaktig och livskraftig fred måste avtalet ha förhandlats direkt mellan parterna, Israel och den palestinska ledningen.

Den framväxande palestinska staten bör respektera demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. En palestinsk stat kan endast upprättas om den respekterar Israels och palestiniernas ömsesidiga rätt att existera i säkerhet.

WJC stöder de internationella initiativ som främjar sociala och ekonomiska framsteg för den palestinska staten.

Israel och de arabiska grannarna
WJC stöder Abrahamavtalen och verkar för fortsatt normalisering av Israels relationer med sina arabiska grannar.

FN och internationella organisationer
När internationella organisationer och sammanslutningar som exempelvis FN kritiserar Israel tillämpas symmetriskt dubbla måttstockar. Ingen annan stat i världen kritiseras i samma omfattning på samma vaga och felaktiga grunder som staten Israel. WJC anser att Israel ska behandlas rättvist såsom övriga stater i världen.

WJC är kritiska till BDS-rörelsen och fördömer alla försök att delegitimera och/eller diskriminera staten Israel.

UNHCR är FN:s flyktingorgan med uppdrag att skydda människor som har tvingats fly från krig, konflikt eller förföljelse. UNHCR ansvar innefattar "endast människor som har flytt från sitt hemland" men flyktingstatusen går inte i arv. UNRWA, det FN organ som ansvarar för att hjälpa palestinska flyktingar, ansvarar även för "ättlingar till personer som blev flyktingar 1948", flyktingstatusen går alltså i arv. De ursprungliga 860 000 palestinska flyktingarna har idag därför blivit fem miljoner. Detta är unikt för just palestinska flyktingar. UNHCR hjälper flyktingar att hitta ett nytt hem i ett nytt land. UNRWA lämnar å andra sidan palestinier statslösa och boendes i flyktingläger över hela Mellanöstern. Det finns bevis som tyder på att UNRWA-skolor i dessa flyktingläger lär ut antisemitism och hat mot Israel till barn som går i dessa skolor. WJC vill att UNRWA reformeras.

FN:s "särskilda kommittéer" för palestinska frågor och "palestinska enheter", såsom CEIRPP och Special Committee to Investigate Israeli Practices Affecting the Human Rights of the Palestinian People's Division for Palestinian Rights, bör avskaffas, eftersom deras huvudsakliga syfte är att sprida anti-israelisk propaganda och därmed underminerar FN:s förmåga att arbeta med mänskliga rättigheter inom FN enligt FN-stadgan.

FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC)WJC anser att den återkommande agendapunkten 7 om "Mänskliga rättigheter i Palestina och andra ockuperade arabiska territorier" bör tas bort från UNHRC:s permanenta agenda. Israel är det enda land för vilket det finns en specifik punkt på dagordningen som har diskuterats vid varje ordinarie session varje år. Alla andra länder i världen behandlas under en och samma punkt på dagordningen, punkt 4: "Mänskliga rättigheter som kräver rådets uppmärksamhet".

Mellan 2006 och 2021 fördömde UNHRC Israel 90 gånger, detta är mer än summan av alla fördömanden av alla andra stater tillsammans under samma period. Under samma period fördömdes Nordkorea 14 gånger, Iran 10 gånger, Syrien 5 gånger och Saudiarabien 0 gånger. Ensidigheten i fördömanden av Israel har varit så stor att FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon redan 2007 sa att han var ”besviken över rådets beslut att välja ut en enda regional fråga att behandla, givet den omfattning som mänskliga rättigheter kränks i världen.”

Judiska flyktingar från arabiska länder
WJC uppmanar det internationella samfundet att erkänna rättigheterna för de cirka 800 000 judiska flyktingarna som tvingades lämna sina hem i arabiska länder under årtiondena efter Israels självständighet 1948.

När frågan om flyktingar hanteras inom ramen för Mellanöstern hänvisas till "palestinska flyktingar" och inte till judar utvisade från de arabiska länderna. Varken brott mot mänskliga rättigheter eller förflyttning av judar från arabiska länder har erkänts eller behandlats tillfredsställande av det internationella samfundet.

Israel och antisemitism
Av de elva exempel i IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism är sju kopplade till Israel:

  • Anklaga judarna som ett folk, eller Israel som en stat, för att uppdikta eller överdriva Förintelsen.
  • Anklaga judiska medborgare för att vara mer lojala mot Israel, eller mot de prioriteringar som judar runt om i världen påstås ha, än mot sina egna länders intressen.
  • Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk.
  • Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land.
  • Nyttja symboler och bilder som förknippas med traditionell antisemitism (till exempel blodsanklagelser eller påståenden om att Jesus dödades av judar) som representerande för Israel eller israeler.
  • Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik.
  • Anse att judarna är kollektivt ansvariga för staten Israels ageranden.

Kampen mot antisemitism internationellt

En rad viktiga positioner kommer att innehas av Sverige under de närmaste åren (ordförandeskap för OSCE 2021, ordförandeskap för IHRA 2022 och ordförandeskap för EU första halvåret 2023). Sverige kan använda dessa momentum för att spela en ledande roll när det gäller att initiera, följa upp och övervaka ett antal initiativ.

WJC föreslår att

Sveriges prioriteringar kan inkludera:

1.     att implementera EU Council Declarations on Antisemitism från 2018 och 2020 samt att inleda antagandet av ett uppföljningsdokument under Sveriges EU:s ordförandeskap.

2.     initiativ från Sverige på FN-nivå för att bekämpa antisemitism, såsom:

  • att vid FN:s råd för mänskliga rättigheter leda ett gemensamt uttalande (potentiellt 2022) och/eller vara värd för ett sidevenemang där Sverige följer upp resultaten och rekommendationerna från Malmö Forum, så att Sverige kan öka medvetenheten om resultaten och rekommendationerna från Malmö Forum internationellt.
  • att inleda en begäran om att en rapport om antisemitism ska sammanställas av en FN Special Rapporteur vartannat år.
  • samarbeta med FN-aktörer (OHCHR, Special Rapporteurs) för att ytterligare öka medveten om antisemitism och bidra till hågkomst av Förintelsen.
  • samarbeta med stater utanför EU/IHRA-sfären för att uppmuntra internationella insatser mot antisemitism och hågkomst av Förintelsen så att dessa ses som globala frågor.
  • mer nyanserade uttalanden från Sverige på FN-nivå (UNGA, WHA, etc) i frågor som rör Israel.

3.     Sverige bör uppmuntra andra stater, särskilt EU/IHRA-medlemmar, att:

  • anta de tre IHRA-arbetsdefinitionerna av antisemitism, Förintelseförnekelse/Förintelseförvrängning och antiziganism /anti-romsk diskriminering.
  • utse ett särskilt sändebud mot antisemitism.
  • upprätta en handlingsplan för att bekämpa antisemitism.

Dessutom,

  • svenska ambassader runt om i världen kan skapa relationer med lokala judiska församlingar. 
  • svenska ambassader runt om i världen kan anordna evenemang för att uppmärksamma Förintelsens minnesdag den 27 januari varje år.
  • svenska diplomater kan utbildas i frågor kring antisemitism och Förintelsens historia så att de är medvetna om vikten av ämnet och kan förstå nyanser och kontroversiella frågor inom ämnena.

[1] https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2020-10-06-manga-antisemitiska-stereotyper-i-sociala-medier.html

https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2021-02-18-Antisemitismen-i-Malmos-skolor---hur-ser-den-ut-och-vad-kan-vi-gora-at-den.html

https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2019-05-29-ny-studie-belyser-antisemitiska-hatbrott.html

[2] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4772313/

[3] https://www.who.int/publications/i/item/978-92-4-000854-0

[4] https://www.aappublications.org/content/33/9/1.2#:~:text=A%20revised%20AAP%20policy%20statement,the%20procedure%20outweigh%20the%20risks.

[5] https://www.judiskacentralradet.se/single-post/2020/05/12/centralr%C3%A5det-kritiskt-till-utredning-om-konfessionella-inslag-i-skolv%C3%A4sendet

[6] https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2020-10-06-manga-antisemitiska-stereotyper-i-sociala-medier.html

https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e19304/1613576797193/2019_4_Antisemitiska_hatbrott.pdf

https://malmo.se/download/18.4f363e7d1766a784af11a96d/1613644369102/Skolg%C3%A5rdsrasism,%20konspirationsteorier%20och%20utanf%C3%B6rskap%20,%20slutversion.pdf