About Us - World Jewish Congress

כל ישראל ערבים זה לזה

"All Jews are responsible for one another"

World Jewish Congress nordiska kontor
World Jewish Congress (WJC) är en internationell demokratisk organisation som representerar mer än 100 judiska församlingar över hela världen. Medlemsförsamlingarna väljer WJC:s ledarskap och politiska inriktning i demokratiska val vart fjärde år. Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island ingår i det nordiska kontorets ansvarsområde. Samtliga nordiska länder med judiska församlingar (Island har ingen judisk församling) är medlemmar i World Jewish Congress. Judiska Centralrådet (JC), en sammanslutning av Sveriges judiska församlingar, är medlem i World Jewish Congress och har rösträtt i World Jewish Congress.

World Jewish Congress och Judiska Centralrådet
WJC och JC har ett nära samarbete och de frågor som WJC driver i Sverige syftar alltid till att stötta JC och den judiska gruppen i Sverige.

Omskärelse/Brit milah
Frågan om omskärelse har länge diskuterats i Sverige och då och då lyfts frågan politiskt. WJC understryker, i enlighet med JC, att ett förbud mot icke medicinsk motiverad omskärelse för pojkar före 18 års ålder i praktiken skulle innebära att det blir omöjligt att leva ett judiskt liv i Sverige. Omskärelse av pojkar ska ske på den åttonde levnadsdagen. Icke omskurna pojkar kan inte bli bar mitsva vid 13 års ålder och kan inte heller räknas vid gudstjänster. Ett förbud innebär alltså att pojken inte kan delta i judiskt liv och omöjliggör formandet av en naturlig judisk identitet. WJC står bakom nuvarande svensk lagstiftning. Enligt lagen måste leg. läkare eller leg. sjuksköterska och specialbehöriga personer som övervakas av hälsomyndigheterna genomföra omskärelse av pojkar. Läs mer längre ner.

Judisk skola
Tillgång till judisk skola är oerhört viktigt för judiska barns möjlighet att bevara och utveckla sin kultur och identitet. Förbud eller begränsningar av konfessionella friskolor har diskuterats i den svenska debatten. Även om de judiska skolorna inte är konfessionella kan ett sådant regelverk starkt begränsa de judiska skolorna i Sverige och eventuell nyetablering av de samma. I Sverige finns endast två judiska skolor, Hillelskolan i Stockholm och Alexandraskolan i Göteborg. WJC anser, i likhet med JC, att en ny skolform för de nationella minoriteterna bör etableras. En skolform för nationella minoriteter skulle göra det möjligt för de den judiska gruppen att själva definiera vad som är konfessionellt i deras kulturarv, i enlighet med Artikel 5 i Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter som medför denna rätt till självdefinition. Läs mer längre ner.

Särskild strategi mot antisemitism och stärkande av judiskt liv i Sverige
Att antisemitism är ett problem i det svenska samhället har på senare tid påvisats av flertalet studier[1]. Trenden måste brytas. Antisemitism skiljer sig från rasism i så stor utsträckning att den ofta faller bort om den adresseras inom ramen för rasism generellt. Sveriges regering bör därför skapa och implementera en särskild nationell strategi mot antisemitism som är separat från den nationella strategin mot rasism. Strategin mot antisemitism bör baseras på IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism och dess elva exempel, som Sveriges regering ställde sig bakom i januari 2020. Strategin bör fokusera på att motverka antisemitism i utbildningsväsendet, öka kunskapen om judar och judiskt liv i det svenska samhället samt öka medvetenheten om antisemitiska hatbrott inom rättsväsendet. Läs mer längre ner.

Säkerhet till judiska institutioner
För att medlemmar tryggt och säkert ska kunna besöka judiska institutioner tvingas de judiska församlingarna i Sverige avsätta 25–50% av medlemsavgifterna på säkerhetsåtgärder. WJC anser, i likhet med JC, att staten bör garantera ett årligt bidrag till JC för att bekosta säkerhetsvakter vid de judiska församlingarna och judiska förskolor/skolor samt en nationell stödfunktion för de judiska församlingarnas säkerhetsarbete. WJC och JC anser även att polisen bör ta ett större ansvar för att garantera säkerheten vid judiska institutioner i Sverige. Läs mer längre ner.

Brit mila (omskärelse)

WJC:s hållning
WJC understryker, i enlighet med Judiska Centralrådet, att ett förbud mot icke-medicinsk motiverad omskärelse för pojkar före 18 års ålder i praktiken skulle innebära att det blir olagligt att leva ett judiskt liv i det land förbudet gäller. Ett sådant förbud omöjliggör därmed judiskt liv i landet. Eftersom vi judar omskär våra söner på den åttonde dagen är det inte möjligt att resa någon annanstans. Dessutom skulle ett förbud ses som en mycket kraftig markering mot den judiska minoriteten.

Vem omskär sina söner?
Omskärelse (brit mila) av pojkar vid den åttonde dagen praktiseras av så gott som alla judar i världen oavsett religiös inriktning, även helt sekulära judar omskär till väldigt stor del sina nyfödda söner. Till exempel är nästan alla nyfödda judiska män i Israel, uppskattningsvis 99% av judiska män i Storbritannien och Nordirland och 98% av judiska män i USA omskurna. Omskärelse är också en viktig del av islam. I många länder, exempelvis USA och Australien förekommer omskärelse i stor utsträckning bland män som inte är judar eller muslimer. [2]

Vetenskap och rekommendationer
World Health Organization (WHO) rekommenderar omskärelse för män[3]. Manlig omskärelse är en av de mest utbredda medicinska företeelserna i världen, över 1/3 av jordens manliga befolkning är omskurna. Amerikanska barnläkarföreningen anser att "hälsofördelarna med omskärelse av nyfödda pojkar är större än riskerna, men fördelarna är inte tillräckligt stora för att rekommendera generell omskärelse av alla nyfödda pojkar”.[4] 

Vad betyder brit mila inom judendom?
Omskärelse är en viktig komponent i judendomen. Toran, de fem Moseböckerna, säger tydligt: ”Detta är mitt förbund, som du ska hålla [...] Du ska omskäras i köttet av din förhud, och det ska vara ett tecken på förbundet mellan mig och dig. Den som är åtta dagar gammal bland er ska omskäras ” (1 Mos 17) 10–12). 

Traditionen att omskära sina sönder på åttonde dagen går tillbaka tusentals år och är ett sätt att upprätthålla judisk identitet. Judar har under årtusenden blivit förföljda eftersom man omskurit sina söner, trots dessa förföljelser har judar aldrig vacklat på beslutet att omskära sina söner. Det rör sig alltså inte enbart om ett religiöst påbud, utan är i lika hög grad en judisk identitetsmarkör oavsett om man är religiös eller inte.

Handlingars och omskärelsens betydelse inom judendomen
Judendom är baserat på det vi gör, handlingar och inte tro. Det vi gör, våra mitsvot (våra påbud och förbud enligt Toran) är det som är centralt. Omskärelse är en mitsva (ett påbud) som judar religiöst är ålagda att utföra. Omskärelse är därför ett nödvändigt element för mannens judiska identitet. Icke-omskurna pojkar, till exempel, kanske inte kallas till Toran och kan inte fira en bar mitsva (judisk konfirmation) på sin 13-årsdag. Omskärelse är också nödvändig för konvertering till judendomen, eftersom det betyder medlemskap i det judiska folket.

Varifrån kommer omskärelsemotståndet?
De ifrågasättanden mot omskärelse som dyker upp då och då kommer inte inifrån den judiska gruppen eller de män som själva är omskurna. Ifrågasättandena kommer istället från delar av majoritetssamhället. Judendomen är inte en missionerande religion, vi anser därför inte att alla bör omskära sina söner. Det är inte heller av största vikt för oss att du som läser tycker omskärelse är något att rekommendera för alla. Det vi önskar är att du inser att ett förbud skulle få långtgående konsekvenser för den judiska gruppen i Sverige. Du kan till och med vara emot omskärelse men inse att det är oerhört viktigt för oss och därför inte aktivt förbjuda det.

Vill WJC ändra svensk lag?
Nej, precis som Judiska Centralrådet vill vi inte ändra svensk lag. År 2001 reglerades hur och när omskärelse får göras i Sverige genom en särskild lag som tagit hänsyn till såväl religionsfriheten, judars ställning som nationell minoritet och den medicinska

vetenskapen. Enligt lagen måste leg. läkare eller leg. sjuksköterska och specialbehöriga personer som övervakas av hälsomyndigheterna genomföra omskärelse av pojkar. WJC och Judiska Centralrådet står bakom denna lagstiftning.

Läs mer om brit milah på Judiska Församlingen i Stockholms hemsida.

Judisk skola

WJC:s hållning
Tillgång till en judisk skola är oerhört viktigt för judiska barns möjlighet att bevara och utveckla sin kultur och identitet. Att lära unga judar att veta vad det innebär att vara jude och att känna glädje och stolthet i judendom är bland det viktigaste för det judiska folkets framtid. Policydokumentet är en sammanfattning av Judiska Centralrådets (JC) remissvar rörande ”Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet" (SOU 2019:64).

Utredningen om konfessionella skolor
WJC är, liksom JC, starkt kritiskt till flera av de förslag som utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet lägger fram i betänkandet. WJC anser, i linje med JC, att en ny definition av konfessionella inslag och etableringsstopp för konfessionella skolor innebär att det blir omöjligt att driva och växa judiska skolor i Sverige. Sverige kommer därför inte att leva upp till intentionerna i den svenska minoritetslagstiftningen och Sveriges åtaganden i enlighet med Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Ramkonventionen).

De judiska skolorna i Sverige
De nuvarande skolorna med judisk profil i Sverige är Hillelskolan i Stockholm (grundad på 1950-talet) och Alexandraskolan i Göteborg (grundad 2002). Förskoleverksamhet med judisk profil finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Är de judiska skolorna konfessionella?
Skolornas syfte är att ge sina elever grundläggande kunskaper i judisk kultur, historia och religion vilket ska bidra till att eleverna kan forma en judisk identitet i sin svenska minoritetskultur. Skolornas verksamhet är väsensskild från så kallade jeshivor (konfessionella skolor enligt den judiska kulturen) där undervisningen utgår från religiösa texter. De nuvarande skolorna med judisk profil har aldrig uppfattats av vare sig föräldrar eller huvudmän som konfessionella (undersökningar som gjorts på de judiska skolorna visar att över 80 procent av föräldrarna uppfattar sig själva som sekulära och att både föräldrar såväl som huvudmän anser att de judiska skolorna är icke-konfessionella).

Judiska helger firas inte som kristna helger. Judiska helger uppmärksammas bland annat genom att böner läses över ljus och mat. Att utesluta dessa delar skulle göra det mycket svårt att undervisa om det judiska kulturarvet då det inte skiljer mellan kultur och religion på samma vis som det kristna kulturarvet. I en judisk kontext ses böner som traditionella och ofta utan religiös koppling på samma vis som kristna kan sjunga psalmer på en julfirande eller sommaravslutning utan att det ses som en religiös handling. [5]

Minoriteters rätt att avgöra vad som är kultur
JC och WJC anser att den judiska gruppen måste, som nationell minoritet, själva kunna definiera vad som är religion och vad som är kultur och identitet. Artikel 5 i Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter medför denna rätt till självdefinition.

Konsekvenser av förbud mot konfessionella skolor
JC och WJC ser idag att intresset för skolor med judisk profil ökar bland Sveriges judar. Om förbud av nyetablering av konfessionella skolor skulle genomföras skulle detta medföra att det skulle bli väldigt svårt att öppna en ny judisk skola i till exempel Malmö, något som i sin tur inte kan ses som förenligt med det allmännas ambition om att stärka förutsättningarna för judiskt liv i staden.

En ny skolform
WJC och JC anser att en ny skolform för de nationella minoriteterna skulle göra det möjligt för de nationella minoriteterna att själva definiera vad som är konfessionellt i deras respektive kulturarv, då skulle inte Sverige agera i strid med intentionerna i den svenska minoritetslagstiftningen samt Sveriges åtaganden enligt Ramkonventionen. En sådan ordning skulle även göra det möjligt att även i framtiden driva judiska skolor i Sverige.

Strategi mot antisemitism och stärkande av judiskt liv

WJC:s hållning
Sveriges regering bör skapa och implementera en särskild nationell strategi mot antisemitismen som är separat från den nationella strategin mot rasism. Antisemitismens rotorsaker är ofta komplicerade att åtgärda på ett konstruktivt och effektivt sätt, och faller allt för ofta bort om den adresseras inom ramen för rasism generellt. Precis som andra grupper som utsätts för rasism och fördomar kan judar betraktats som underlägsna, men judar framställts samtidigt ofta som starka, överlägsna och maktfulla. Klassiska antisemitiska tankegods inkluderar idéer om juden som de rika, de som styr media och de som i det fördolda styr världen. Det finns även nutida uttryck för antisemitism som är associerade med Israel-Palestinakonflikten som har direktpåverkan på det dagliga livet för svenska judar genom exempelvis sammanblandning av judar och den israeliska regeringens politik.

Många har förenklade idéer om judar och judendom, trots att judar har varit en del av det svenska samhället sedan 1700-talet. För att motverka antisemitism och vanligt förekommande fördomar mot judar är det viktigt att Sveriges befolkning får mer kunskap om det judiska livet i Sverige idag och genom historien, samt den mångfald som finns bland judar i Sverige. Antisemitism kan lättare få fäste i en kontext där det saknas kunskap om svenska judar och den judendom som finns i Sverige idag.

Flera rapporter under de senaste åren[6] visar tyvärr på samma tendens. Antisemitismen i det svenska samhället ökar, den anpassar sig, byter form och maskerar sig som politik, religionskritik eller konspirationsteorier. Oavsett varifrån de antisemitiska åsikterna kommer utgör de en fara för judar, men även för samhället i stort. Förekomsten av antisemitism är som ett lackmuspapper: finns antisemitism finns även andra fördomar, intolerans och icke-demokratiska ideologier.

IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism
Strategin mot antisemitism bör på lämpligt sätt inkludera IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism och dess elva exempel, som Sveriges regering ställde sig bakom 2020. IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism är en etablerad definition som rekommenderas av EU och den adresserar samtliga nutida uttryck av antisemitism. Det är avgörande att all form av antisemitism motverkas och bekämpas, oberoende av vem som uttrycker den eller vilka motiv som ligger bakom. motivering eller uttrycksgrund.

I skapandet av en handlingsplan mot antisemitism och stärkande av judiskt liv bör den av EU utgivna och rekommenderade handboken för praktisk tillämpning av IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism användas med tillhörande checklistor för konkreta åtgärder lokalt.

Innehåll i strategin
En strategi mot antisemitism bör ha som mål att motverka samtliga nutida uttryck för antisemitism och inleda ett tidigt förebyggande arbete. Strategin bör innehålla följande punkter:

  • Skapa en kunskapsbas om relevanta nutida uttryck av antisemitism och fungerade åtgärder.
  • Proaktivt motverka antisemitism i svenska skolor.
  • Belysa mångfalden i det judiska livet och judisk historia i Sverige i ett omfattande utbildningsprogram.
  • Öka medvetenheten inom rättsväsendet om antisemitiska hatbrott.

Kunskapsbas om antisemitism och var den återfinns
Forskning om antisemitism, var den finns, hur den bäst förstås och bekämpas bör prioriteras. WJC föreslår att regeringen förbinder sig att:

  • etablera en nationell koordinator, placerad på Regeringskansliet med full överblick över allt förebyggande arbete mot antisemitism i Sverige. Koordinatorn bör även kunna samordna alla aspekter av ett förebyggande arbete och insatser mellan samtliga departement.
  • allokera ett substantiellt anslag för forskning inom antisemitism som kan sökas av olika institutioner flera år framåt.
  • ge Forum för Levande Historia ett tydligare uppdrag att “vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans, mänskliga rättigheter och motverka antisemitism med utgångspunkt i Förintelsen.” Som en konsekvens av detta även ge Forum för Levande Historia i uppdrag att vara en kunskapsbank för antisemitism genom att samla och sprida forskning om antisemitism.

Proaktivt motverka antisemitism i svenska skolor
I den svenska skolan döljer judiska elever och lärare sin identitet för att undvika trakasserier, och svenska lärare vittnar om att elever vägrar att delta i undervisningen om judendom och Förintelsen samt att de saknar verktyg för att hantera detta. Lärare vittnar vidare om att de har problem att identifiera antisemitiska kommentarer och handlingar eftersom de inte känner till antisemitiska kodord eller konspirationsteorier och att många skolor inte tar den här typen av incidenter allvarligt nog.

Skolan är en av våra viktigaste institutioner för att fostra våra barn demokratiskt. Alla svenska barn, oavsett bakgrund, har skolplikt. Därför anser vi att skolan bör prioriteras för att motverka och bekämpa antisemitism. Sveriges regering bör förbinda sig att göra en genomlysning av skolor i alla Sveriges kommuner för att få förståelse för hur antisemitismen yttrar sig och var den återfinns.

WJC föreslår att regeringen förbinder sig att:

  • Göra en genomlysning av skolor i alla Sveriges kommuner för att kartlägga förekomsten av antisemitism och dess uttryckssätt. IHRA:s arbetsdefinition bör vara utgångspunkten för vad som definieras som antisemitism i enlighet med regeringens ställningstagande för denna definition. 
  • Utifrån kunskapsbasen skapa en åtgärdsplan för att i ett tidigt skede identifiera och motverka antisemitism. Åtgärdsplanen bör prioritera att lärare och skolpersonal utbildas och får verktyg att kunna identifiera och motverka antisemitism med utgångspunkt i IHRA:s arbetsdefinition. Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) och Forum för Levande Historia bör engageras och få förstärkt uppdrag i utformandet av dessa utbildningar.

Belysa mångfalden i det judiska livet och judisk historia i Sverige i ett omfattande utbildningsprogram.
Avsaknaden av kunskap om den svensk-judiska gruppen, dess bidrag till det svenska samhället och att det framför allt är stereotypa berättelser om judar som finns i skolundervisningen: den ortodoxe mannen i Jerusalem och Förintelseoffer, gör att judar lättare uppfattas som ”den andre”. Stereotypisering av judar och bristen på kunskap om den svensk-judiska gruppen är därför en grogrund som möjliggör att konspirationsteorier får fäste.

Inom ramen för studier i nationella minoriteter och judendom lyfta fram svenska judar och deras naturliga roll i det svenska samhället som relevanta nutida representanter av den judiska minoriteten och dess mångfacetterade kultur. 

WJC föreslår att Regeringen ger Skolverket i uppdrag att

  • se över läromedel så att den svensk-judiska gruppen, dess historia och kultur representeras mångfacetterat, detta för att motverka generaliseringar. Judiska Centralrådet och Judiska museet bör engageras i detta arbete.

Rättsväsendet
Antisemitiska motiv kan vara svåra att identifiera och bekämpa om inte rättsväsendet har entydlig definition av antisemitism. Huruvida ett anmält brott idag anses ha ett antisemitiskt motiv eller inte kan idag bero på de individer som tar emot och utreder anmälan. Polis, åklagare och andra relevanta instanser för rättskipning bör därför använda en konsekvent och tydlig definition av antisemitism i det dagliga arbetet.

WJC föreslår att

  • åklagare och poliser bör ha IHRAs arbetsdefinition av antisemitism i åtanke när de bedömer om ett brott har antisemitiska motiv. 

Säkerhet till judiska institutioner

WJC:s hållning
WJC ställer sig bakom ”hemställan om medel för säkerhetspersonal till de judiska församlingarna och till säkerhetshöjande installationer vid Judiska församlingen i Malmö” som initierats av Judiska Centralrådet. Policydokumentet är en sammanfattning av den hemställan som skickats in till kulturdepartementet 7 maj 2020.

WJC och JC anser att staten bör garantera ett årligt bidrag till det Judiska Centralrådet för säkerhetsvakter vid de judiska församlingarna och judiska förskolor/skolor samt en nationell stödfunktion för de judiska församlingarnas säkerhetsarbetet. WJC och JC anser även att polisen bör ta ett större ansvar för att garantera säkerheten vid judiska institutioner i Sverige, antingen genom tydligare direktiv till Polismyndigheten, eller att regeringen tar initiativ till att ändra lagstiftningen så att judiska objekt klassificeras som skyddsobjekt enligt skyddslagen.

Säkerhetsarbetet
De judiska församlingarna har under flera år haft säkerhetsvakter anställda för att skydda judiska församlingar samt judiska förskolor och skolor då judiska skolor och församlingar varit utsatta för attentat i Europa. Det finns därför professionella vakter vid de judiska församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa vakter är en förutsättning för att kunna bedriva judiska skolor/förskolor och församlingsverksamhet. Utöver de professionella vakterna hjälper många frivilliga till med säkerhetsarbetet. Ett normalår bidrar frivilliga med en bra bit över 10 000 arbetstimmar för att skydda judiska institutioner i Sverige.

Säkerhetskostnader
I dag tvingas judiska församlingar i Sverige lägga mellan 25 och 50 procent av medlemsavgifterna på säkerhet. Säkerhetskostnaderna för de judiska församlingarna uppgår sammanlagt till ca 15 miljoner/år. Kostnader för säkerhetsvakter uppgår till 8,6 miljoner kronor årligen (4,3 miljoner belastar Stockholms judiska församling, 2,3 miljoner belastar Göteborgs judiska församling och Malmös judiska församling 2 miljoner kronor årligen). Utbildning, säkerhetsinstallationer i fastigheter och stöd till de mindre judiska församlingarna/föreningarna i Sverige bekostar de judiska församlingarna med ytterligare ca 6 miljoner årligen. Trots stora insatserna från judiska organisationer är det vanligt att planerade arrangemang såsom kulturkvällar eller ungdomsutbildningar ställs in på grund av att resurser för säkerhet saknas.

Säkerhetsrisker i Sverige
Internationella undersökningar har visat att Sverige är ett högriskland för terrorattentat mot judiska institutioner. De främsta hoten mot judar i Sverige finns när man träffas i grupp i judiska institutioner, då är det lätt för fiender att identifiera judar. De största säkerhetshoten kommer främst från våldsbejakande islamister och den högerextrema miljön.

Statens ansvar för säkerhet internationellt
I de flesta länder med en liknande hotbild mot judar tar staten ett betydligt större ansvar. I Norge och Danmark bevakas synagogor och judiska skolor av polis och/eller militär dygnet runt. De får även ett årligt bidrag till sina egna säkerhetsorganisationer som är tre till fyra gånger högre än det stöd som svenska judiska institutioner får. Detsamma gäller i länder som Tyskland, Österrike, Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Holland, Storbritannien och Frankrike. Även i Finland har de judiska institutionerna dagligt skydd av polis trots att hotbilden mot judar är betydligt mindre där än i Sverige. I Sverige förekommer polisbevakning endast vid speciella händelser.

Hotbild mot andra religiösa och etniska grupper
Den judiska befolkningens säkerhetssituation liknar inte hoten som andra religiösa eller etniska grupper upplever. Utan att förringa hoten mot andra minoriteter så finns det inte några andra minoriteter som är hotade av statsunderstödda internationella terroristorganisationer på samma sätt som den judiska befolkningen.

[1] https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2020-10-06-manga-antisemitiska-stereotyper-i-sociala-medier.html

https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2021-02-18-Antisemitismen-i-Malmos-skolor---hur-ser-den-ut-och-vad-kan-vi-gora-at-den.html

https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2019-05-29-ny-studie-belyser-antisemitiska-hatbrott.html

[2] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4772313/

[3] https://www.who.int/publications/i/item/978-92-4-000854-0

[4] https://www.aappublications.org/content/33/9/1.2#:~:text=A%20revised%20AAP%20policy%20statement,the%20procedure%20outweigh%20the%20risks.

[5] https://www.judiskacentralradet.se/single-post/2020/05/12/centralr%C3%A5det-kritiskt-till-utredning-om-konfessionella-inslag-i-skolv%C3%A4sendet

[6] https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2020-10-06-manga-antisemitiska-stereotyper-i-sociala-medier.html

https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e19304/1613576797193/2019_4_Antisemitiska_hatbrott.pdf

https://malmo.se/download/18.4f363e7d1766a784af11a96d/1613644369102/Skolg%C3%A5rdsrasism,%20konspirationsteorier%20och%20utanf%C3%B6rskap%20,%20slutversion.pdf